Arbetarmuseet Gråbo

Välkommen in i dåtiden!
Sommaröppet - fri entré

Arbetarmuseet Gråbo tar dig med på en nostalgisk resa till tre tidstypiska och levandegjorda svenska arbetarhem från 1885, 1918 och 1942. De fascinerande miljöerna ger en unik inblick i framför allt kvinnans dåvarande arbetsmiljö - hemmet.
Byggnaden är uppförd omkring 1870 och har som mest gett husrum åt nio familjer samtidigt.
Huset Gråbo är uppfört av Bofors Bruk omkring år 1870. Som mest har huset varit hem åt nio arbetarfamiljer - 50 till 60 personer - samtidigt. Idag är Gråbo en del av Örebro läns museum.

Känslan är att någon fortfarande bor här, att familjerna bara gått ut en liten stund. Man kan jämföra de tre lägenheterna med varandra men också med hur vi lever och bor idag. Hur fick alla plats att sova, när man bodde sju personer i ett rum med en spis? Hur lagade man mat när det inte fanns el eller vatten inomhus? Var lekte barnen? Hur gjorde man om man vaknade mitt i natten och var kissnödig? Namnet Gråbo kan ha kommit av att det kryllade av ”gråsuggor” (vägglöss) här. Det var lyhört och trångt. Männen som jobbade skift på bruket var ibland tvungna att sova på dagen – då fick barn och kvinnor hålla tyst eller gå ut för att inte störa. Kvinnorna skötte hushållen och försökte hålla smutsen och lössen ifrån sig. Visst kunde man bråka om trappstädningen och att grannens ungar förde oväsen. Men man hjälptes också åt med barnpassning och om någon blev sjuk eller skulle föda barn. Man var aldrig ensam, ingen hade eget rum eller en egen vrå.
Bofors Bruk anlades år 1646 och producerade i början stångjärn vid två hammare. Under 1800-talet investerade bruket i en lancashiresmedja, valsverk, hytta, gjuteri och till sist en mekanisk verkstad för vapentillverkning. År 1894 förvärvade Alfred Nobel Bofors Bruk som då ingick i AB Bofors-Gullspång. Vapentillverkningen gav sedan upphov till en enorm expansion för Bofors vid 1800-talets slut. Alla arbetarna måste ha någonstans att bo och därför byggde företaget arbetarebostäder.
Smedjan låg alldeles intill Gråbo och här har det bott många lancashiresmeder (smältsmeder). Deras arbete bestod av att förädla gjutjärn till smidbart järn. Hemma fick deras hustrur slita hårt. De hade ansvaret för vattenhämtning, ved, hushållsgris, trädgårdsland, barnaskötsel, matlagning, matberedning och tusen andra sysslor. Barnen kunde börja arbeta vid bruket vid 12 års ålder.
Numera ingår Gråbo i ett riksintresseområde för kulturminnesvård. Närmsta omgivningarna utgörs av Bofors station från år 1900. På östra sidan av Noravägen ligger bostadsområdet Rosendal från tiden omkring första världskriget. Till riksintresseområdet hör även Kanalbostäderna öster om den på 1870-talet anlagda Björkborns kanal och lämningar efter lancashiresmedjan. Hela området Bofors station – Rosendal gränsar norrut till Björkbornsområdet med Björkborns herrgård och Nobelmuseet.

Under sommaren 2020 visas också utställningen Var hör jag hemma? – vad anslagstavlor berättar om Örebro län på Gråbo, med ett särskilt fokus på utställningens innehåll från Karlskoga-Degerfors området.

Besök hemsida